Nowadays

För åtta år sedan tog jag studenten. Jag jobbade extra på HD/NST, skrev artiklar och flirtade med fotografer. Drömmen var att bli journalist. Men först ville jag se något mer av världen. Komma bort. Därför åkte jag som Au Pair till USA. Tummen upp för det. Men att jobba med bortskämda barn var inte min grej. Min grej var att göra New York, att studsa sönder scenen på Webster Hall tillsammans med Frida och träffa mörka främlingar på dimmiga dansgolv. 
  
För sju år sedan arbetade jag extra på Vattentornets förskola, delade min tid mellan två hem och funderade en massa på vad jag ville göra med mitt liv. Satt i en beige soffa i ett litet vardagsrum i en liten etta och kände hur det kröp i kroppen. Ville att Något Skulle Hända. Pappa var sjuk - to the point of no return - och livet högst märkligt. 
  
För sex år sedan läste jag genusvetenskap i Lund. Var aldrig så radikal som kursen egentligen krävde och tyckte mest att folk var konstiga. Förutom Lina. Särskilt konstig var Emma som påstod att hon inte tänkte skaffa barn innan män kunde amma. Pappa - som hade dött bit för bit under lång tid - var borta på riktigt. Jag åkte till Israel, vandrade runt i evigheten, andades bergsluft, åt persikor direkt från träden och förälskade mig i ett stort äventyr. 
    
För fem år sedan började jag på lärarutbildningen. Solbränd och splittrad. Journalistdrömmen krossades av realisten i mig och läraryrket kändes okej. Pendlade till en början från Landskrona till Kristianstad. När vintern föll på skrev jag mitt första, egna lägenhetskontrakt. En ljus tvåa med nykaklat badrum och grönt kök.
   
För fyra år sedan läste jag en kvällskurs i sex och samlevnad. Pendlade över Atlanten och spenderade tusen kvällar ensam. Läste litteratur på längden och tvären. Pluggade grammatik och älskade det.
  
För tre år sedan stångades jag med högskolan om att få läsa en del av utbildningen i USA. Ingen stod på min sida, förutom två enträgna lärare på engelska institutionen. Jobbade extra som personlig assistent. Åt en som var snäll och en som var dum. Drack många koppar te tillsammans med vänner som tvingades lyssna på mitt evinnerliga tvekande. Åkte till amerikanska ambassaden i Stockholm och köade utomhus i snön i flera timmar. Hyrde ut min lägenhet till ett par och en katt. 
  
För två år sedan var jag en international student i landet där borta. Började dricka kaffe och blev stammis på Starbucks och bortabästis med Ann. Jag gjorde en stor flytt mitt i en stor flytt. En termin avklarad i Baltimore. En framför mig i Texas. Där allt var varmt och svettigt. Akademiskt givande, och krävande. Belönas med placering på fina listor. Känslomässigt givande. Och krävande. Ibland på gränsen till kvävande. Interna slitningar. I mig.
 
För ett år sedan togs stora beslut. Sådant som stått på jäsning växte ur bunken. När allt var tomt hamnade jag plötsligt på en dejtingsida på internet. Bara på skoj. Fyllde i en profil. Bara på skoj. Och gjorde en sökning. Bara på skoj. Fick en enda träff. Bara på skoj. Och började prata. Sedan var inget bara på skoj längre. Fast när det blev allvar var allt ändå roligare än någonsin. Klippte lugg.
  
Nu tar jag examen. Kurs läggs på kurs läggs på kurs och plötsligt är jag behörig. Skriver cv. Listar tiden som Au Pair, resan till Israel, jobben jag haft och kurserna jag läst. Berättar om året i USA och placeringen på fina listor. Inser att det låter ganska bra alltihop. Sammantaget. Hur allt jag gjort lett just hit. Just hit. Och hur allt jag gjort kommer att föra mig vidare.