Nowadays

Jag är lite småsur på skolan. Sällan. Få uppgifter är meningsfulla och vår lärare så tråkig att jag vill gråta. Hälften av tiden använder hon till att berätta anektoter och personliga iaktagelser. Efter tre föreläsningar vet jag bland annat att hon har man och två barn (vars namn alla stavar fel), att hon har sparat sin dotters första handlelapp, att hon tänker bäst då hon är ute med hunden, att kiosken i byn där hon bor lagt ner, att hon hyser stor förkärlek till semikolon och att hennes syster vägrar korrekturläsa hennes texter. Dessutom påpekar hon minst en gång under varje föreläsning - kopplat till någon dum generalisering - att "det är därför lärare är så jobbiga att sitta bredvid på fester".
-
 
Idag ska jag ställa upp som intervjuoffer hos en tjejkompis som läser till socionom. Hon har en uppgift där hon ska öva sig att intervjua och transkibera. Ämne: grannar. "Därför tänkte jag att du nog passar," sa hon när hon ringde.
-
  
Jag har tagit bort fler prickar och ser därför ut som om något bränt mig med en cigarett. Den här gången drygt tio stycker både i ansiktet och på kroppen. Läkaren påpekade att jag var en "stark flicka" som klarade av så många sprutor på en och samma gång. Han gillade dessutom min tatuering. "Dina barn kommer att gilla att trampa" utbrast han. Oklart vad det betydde.