Nowadays

Examensarbetet är färdigt och inskickat och nu är det dags för nästa steg i processen. Opponeringen.
 
Enkelt uttryckt går det till såhär. Jag har fått mig tilldelad en uppsats som någon annan har skrivit. Mitt jobb är att läsa den och bedöma den efter de kritierier vi hade då vi skrev. På måndag anordnas ett seminarie där jag - inför publik - sitter mitt emot författaren och talar om för henne vad jag har kommit fram till. Detta ska göras i en "positiv och konstruktiv" anda. En stund senare händer samma sak mig. Att någon opponerar på min uppsats.
 
Problem ett: jag har svårt för att acceptera dåligt bearbetade texter och uppsatsen jag har att opponera på är usel. Språket är så dåligt att jag blir upprörd då jag läser den. Det finns ingen logik i dispositionen och alla citeringar är felaktiga. Till och med rubriken är kass. Bara det faktum att uppsatsen blivit godkänd såhär långt gör mig arg och får mig att svära långa ramsor över lärarutbildningen. Allt detta kommer jag att ha i bakhuvudet på måndag då jag i trevliga ordalag ska framföra min kritik på ett "positivt och konstruktivt" sätt.
 
Problem två: jag har synnerligen svårt att ta emot kritik på sådant jag skrivit. Särskilt av någon som inte ens står "över" mig i hierarkin.
 
Måndag förmiddag kommer alltså att bli lite av en uppvisning av mina allra uslaste sidor. Och det inför publik.
 
Så spännande.